
Projektet är ett rituellt undersökande av naturens och
processens helande kraft.

Filmen är projicerad på de lakan jag bearbetat genom att kasta färg på tygen och färga dem av att dra dem på marken.







Därefter har jag broderat in mönster mellan fläckarna som bildats och fäst föremål jag fann under min rituella vandring som visas i filmen. Det är fläckarna på lakanen som styr verket liksom hur fläckarna, utmaningarna i livet har utfromat mig.
Med Inspiration av kraften i Jacksson Pollocks verk utforskar jag hur det maskulina möter det feminima vilket här representeras av naturen och det rituella i verket.
Ljudet är en egeninspelad Wim Hof Andning.
Projektet är ett rituellt undersökande av naturens och
processens helande kraft.


Med en önskan att bli ett med jorden undersöker jag känslan att födas som blomma med referens till Ana Mendietas utforskande av kroppen i naturens element.
Med en önskan att bli ett med jorden undersöker jag känslan att födas som blomma med referens till Ana Mendietas utforskande av kroppen i naturens element.






Valet av mat som material har många underliggande frågeställningar. Att kunna använda mat till annat än födointag visar på ett överskott och en obalans i samhället.

Projektet växte fram då jag utforskade Yves Kleins konstnärsskap, framför allt hans Klein-blå arbeten.
Sedan flera år tillbaka har färgen turkos varit viktig för mig. jag har successivt målat möbler och föremål i hemmet i denna färg, då den fyller mig med en spontan glädje.



Tanken var att jag för en period skulle träda ner helt i det turkosa, vilket jag bokstavligen gjorde. I filmen som är till grund för videoinstallationen, sjunker jag långsamt ner i ett turkost vatten och omsluts helt av det turkosa.

Min första inspiration blev Kleins sätt att måla med
kvinnokroppar doppade i den blå färgen. I mitt verk valde jag att måla med den egna kroppen turkos och kastade mig handlöst på duken. Därifrån skapade jag rörelsen att ta mig upp, för att sedan göra om proceduren ett flertal gånger.
Denna film har jag sedan bearbetat genom att projicera den på vägg eller på mina turkosa föremål och själv gått in och interagerat
med projektionen.
Projektet växte fram då jag utforskade Yves Kleins konstnärsskap, framför allt hans Klein-blå arbeten.
Sedan flera år tillbaka har färgen turkos varit viktig för mig. jag har successivt målat möbler och föremål i hemmet i denna färg, då den fyller mig med en spontan glädje.